Submission Is Not Our Way

Loading...

2009-02-12

Hälften av Danmarks invandrare vill kriminalisera kritik av religion (läs islam)

En nyligen genomförd undersökning i Danmark visar att hela 50% av Danmarks invandrare vill kriminalisera all kritik av religion. Det är uppenbarligen illa ställt med synen på demokrati och yttrandefrihet bland nydanskarna, är det lika illa i Sverige frågar man sig. Liknande undersökningar i såväl Nederländerna som i Storbritannien ger lika deprimerande resultat, om inte värre. Minns att hela 78% av Storbritanniens muslimer ansåg att de som publicerade Muhammedkarikatyrerna skulle ställas inför rätta, och att 40% av Nederländernas marockanska (läs muslimska) ungdomar var emot demokratin.

Man undrar då hur hög procentandelen skulle vara om man enbart vänt sig till den muslimska gruppen som sådan, 60, 70% eller 80%, det skulle vara intressant att få veta. Man kan bara gissa.

Varför genomförs aldrig dylika undersökningar här, vågar inte myndigheterna det, anses det vara fult och vulgärt att vända sig till det muslimska samfundet för att ställa sådana frågor. Utifrån undersökningsresultaten i andra länder parallellt med den muslimska populationens tillväxt torde man dock kunna dra slutsatsen att det finns skäl att oroa sig för ett ändrat samhällsklimat, där värden som yttrandefrihet, tryckfrihet sitter allt mer trångt till och där demokratin inte längre uppskattas så som den bör.

1 kommentar:

Tobbe sa...

Självcensur och nedmonteringen av yttrandefriheten är en logisk följd av ett mångkulturellt samhälle, då statens viktigaste uppgift blir att dämpa och parera etniska revirstrider. Nivån på yttrandefriheten i samhällsdebatten kommer att sättas av den mest kränkta gruppen.

Journalisten har blivit ett lydigt redskap för kulturmarxismens agenda, att bryta ned västerlandet och invänta revolutionen. Fegheten att tala klarspråk manifesteras med en pinsam tydlighet genom den urbana, skitnödiga och konflikträdda medelklass som konsumerar rätt åsikter lika stilsäkert som de vet vad som är rätt märke på espressomaskinen till köket.
Samhällsdebatten har reducerats till något som liknar ett Må-Bra reportage i kvällstidningens söndagsbilaga. Alla vill känna sig goda och fluffiga.

Makteliten spyr ut sitt förakt mot den ”rasistiske” svensken, som inte frivilligt lämnar över territorium och produktionsmedel till främmande civilisationer. Politikerna importerar entusiastiskt det senaste av multikulturella teoribyggen från amerikanska tankesmedjor, och sjösätter entusiastiskt den senaste versionen av åtgärdspaket mot rasismen. Alltid lika övertygade om att denna gång så kommer det multikulturella utopia att infinna sig. Det är med vämjelse jag iakttar vårt lands makthavare köpa fred med svenskens gemensamma tillgångar. Allt detta för att skjuta upp det politiskt oundvikliga, att växa upp, ta ansvar och erkänna att mångkulturalismen är en ideologi från helvetet.