Ett annat aktuellt exempel på vår före detta kristna statskyrkas oändliga välvilja och tolerans gentemot andra religioner, och då tänker jag främst på islam, finner man i den multireligiösa ceremonin som hölls nu i fredags i Uppsala domkyrka. Som Jacob Rudolfsson i sin artikel i Newsmill korrekt påpekar är ju kyrkorummet "ju helgat åt bara den treenige Guden – Fadern, Sonen och den Helige Anden. Inga andra gudar." Och ändå upplåter man detta rum åt företrädare av islam, som inte bara anser att islam har kommit för att ersätta såväl judendomen som kristendomen, utan också hävdar att dessa religioners heliga skrifter är korrupta/illvilligt förfalskade då det inte står någonting i dem om profeten Muhammeds väntade ankomst. En religion som allt sen dess tillkomst har spritt död och förintelse kring sig och som genom krig erövrat kristna områden, och som först upphörde med dessa intrång på Europeisk mark när man inte längre förmådde att driva erövringarna längre. En religion vars yttersta mål som enligt många av dess företrädare ingenting annat är än att lägga hela västerlandet under sig och låta islam dominera.
Exemplen på de kristna kyrkornas och prästerskapets naivitet kan göras lång, för inte så länge lästes det ur koranen i Nidarosdomen i Trondheim, Norge, i Tyskland samlade en galen katolsk präst in pengar till ett moskébygge, i Belgien vill en katolsk präst att vi alla skall börja kalla gud för Allah, i Storbrittainen så talar företrädare för katolska kyrkan för införandet av särskilda islamska böne- och rengöringsrum på de katolska skolarna (SIC!!!) och sist men inte allra minst talade ju den ene av den anglikanska kyrkans ärkebiskopar (Canterbury) inte för så länge sedan för införandet av sharialagar. För några dagar sedan gick också Vatikanen ut och stöder muslimernas rätt att få bygga fler moskéer i Italien.
Av detta och många andra exempel torde man kunna dra slutsatsen om att den kristna kyrkan, vare sig det handlar om den katolska eller de protestantiska inte är en partner i arbetet mot en islamisering av Europa. Tvärtom synes de arbeta för islams inträde på den europeiska arenan.
M.J
8 kommentarer:
Jag minns inte den exakta siffran men har för mig att det ligger runt 240 miljoner. Så många liv har krävts sedan Mos dagar, så många kuffar har fått plikta med livet under 1400 år.
Intressant blogg... Stora delar av Svenska kyrkan är dessvärre inte längre troende kristna utan ser sig mer som kulturella "institut" :-(
Det är väl bara vi som tillhör den ortodoxa kyrkan (läs koptiska och assyrisk ortodoxa) som vågar säga vad islam egentligen står för, vi som har fått leva med dem sedan islam kom till.
Svenska Kyrkan är numera en politisk organisation, med en klar kulturmarxistisk agenda. Allt som skadar det västerländska samhället är bra. Att bjuda in islamska företrädare och låta dessa agera som förkunnare av fred och tolerans i den svenska kyrkans namn, är inte bara dumt, det är förräderi. Den ömsesidiga tolarans som eftersträvas kommer endast att resultera i att islam ytterligare stärker sin position. Nåja, tydligen har Svenska Kyrkan nya "vänner" varför jag och min familj hädanefter inte skall besvära densamma med mina åsikter eller skattepengar.
/ Tobias
@MJ: Sedan länge är Världssamfundets världsbild det som gäller. Kyrkornas Världsråd och andra kyrkliga organisationer hakar på. Interfaith är som bekant den nya modeflugan sedan halvtannat decennium med ordentligt genomslag under senare tid.
//Dag Sr
PS
Gläder mig åt en vaken inspirerande blogg!
Det är väl inte så konstigt kyrkan vill samarbeta med islamiska företrädare; eftersom få vågar kritisera islam/muslimer kan man använda dessa för att desekularisera samhället, något man själv önskar men inte vågar stå för, och detta samtidigt som man plockar några PK-poäng.
Det är inte så konstigt som du påpekar, men jag tror att man misstar sig grovt om man tror att en sådan utveckling i det långa loppet gynnar den kristna kyrkan. Det är islam och inte den kyrkan som skulle vinna på en sådan utveckling. "Kristofobin" är i stora samhällssegment mycket större än de "islamofobiska".
M.J
En sak är säker, varken eller ligger i det sekulära samhällets intresse.
Skicka en kommentar