2008-10-29

Islamisk reformation, moderata muslimer versus fundamentalister

Lisa Bjurwald skriver en förhållandevis nykter och väl balanserad ledarartikel om islam och behovet av reform i DN idag, det är inte ofta det sker inom PK-media. Hon berör den debatt om behovet av reform och modernisering som finns bland enstaka intellektuella muslimer i västvärlden idag. Hon nämner den feministiska och homosexuella amerikanskan Irshad Manji och Ayan Hirsi Ali som kritiker innifrån, men bortser inte från det minimala inflytande dessa individer har på den stora massan i ett större internationellt perspektiv. Vad hon emellertid missar är dock frågan om Ayan Hirsi Ali själv betraktar sig själv som muslim idag, och det faktum att hon efter den massiva kritik hon utsatt islam för knappast betraktas som någonting annat än en apostat av det större muslimska samfundet. En avfälling som ingenting annat förtjänar än döden, inte bara enligt några så kallade fundamentalister, utan enligt sharia´n och merparten av de muslimer som känner till henne. Huruvida det förhåller sig med Irshad låter jag vara osagt då jag inte har läst henne, dock håller jag det för sannolikt att hon knappast skulle betraktas som muslim i de länder där sharia´n gäller och där ulema, de muslimskt lärde, ensamma definierar vad som är islam och vad som inte är det. De flesta av de muslimska intellektuella som i sin skyddade verkstad (västvärlden) talar om förnyelse och modernisering av islam är inte mer muslimer än jag och de flesta av oss svenskar är kristna. Vi är det endast till namnet och till vissa delar också kulturellt, men inte i dess djupare religiösa betydelse.

Sharian´s föreskrifter för sådana som lämnat islam är entydiga. I shariamanualen Úmdat al-Salik (Shaafi) kan vi under paragraf o8.0 läsa följande; "APOSTASY FROM ISLAM (RIDDA)"(O. Leaving Islam is the ugliest form of unbelief (kufr) and the worst...."08.1 "When a person who has reached puberty and is sane voluntarily apostatizes from islam, he deserves to be killed".o8.2 "In such case, it is obligatory for the caliph (A:his representative) to ask him to repent and return from Islam. If he does, it is accepted from him, if he refuses, he is immediately killed.". Detta är islam (inte någon fundamentalistisk uttolkning av den) som den en gång var inom dar al-islam fram tills Europeisk kolonialism kom och satt sin breda häck över den muslimska världen och därmed så att säga deformerade islams ursprungliga karaktär.

Det är likadant med bruket att stena äktenskapsbrytare och sodomiter, det bygger på islamsk helig lag, guds lag, och beror inte av en fundamentalistisk tolkning av några textpassager i koranen eller hadither. Om man resonerar på detta sätt är hela islam att betrakta som fundamentalistisk (vilket det ju faktiskt är) då ju även de så kallade moderata muslimerna som oftast sympatiserar med sharians föreskrifter. Vad man inte tänker på är att vara moderat och tala för moderation kan betyda helt olika saker beroende på vem det är som talar, något som tydligt framgår av nedanstående textsekvens. "Moderation in religion means that one does not exaggerate and go beyond the limit set by Allaah, and that one does not neglect it and fall short of the limit set by Allaah. Moderation in religion means following the example of the Prophet (peace and blessings of Allaah be upon him). Exaggeration means trying to do more than he did, and negligence means not reaching that level." . Att vara moderat i sitt religionsutövande kan således enligt denna definition innebära; att man gifter sig med 6-åringar, lägrar dem vid 9 års ålder, idkar landsvägsröveri, skickar torpeder på misshagliga poeter, startar offensivt anfallskrig i guds namn, dödar icke-muslimer som vägrar att underkasta sig, lägger beslag på deras egendom och tar deras kvinnor och barn som slavar för att sedan utnyttja dem sexuellt eller sälja dem vidare. Allt enligt profetens exempel. Att vara en moderat muslim är således inte det samma som att vara en moderat kristen eller Buddhist, om sådana nu finns alls.

Skälet till att vi inte ser sharian implementerad i hela den islamska världen beror inte på en diversifierad islam, utan snarare på olika grader av frånvaro av islam till följd av det europeiska kolonialistiska arvet och västerländsk påverkan. Strävan efter att leva i enlighet med islam, inte bara som normgivande utan också som faktisk lag är dock allt mer påtaglig i den muslimska världen, som långsamt men säkert håller på att återta sin ursprungliga form. Denna längtan efter att få leva i enlighet med guds lag och inte människans lag är också självklar för många troende muslimer i Europa av idag. "The Islamic shari´ah is the eternal , immutable, and just law of Allah. A Muslim´s faith is incomplete without total obediance to it..." (Yusuf al-Qaradawi).

Den bland den västerländska intelligentian så efterlysta islamska reformen finns mitt framför ögonen på dem, det är bara det att de inte ser den då den inte motsvarar deras förväntningar. En islamsk reform är på samma sätt som Luthers kristna dito ingenting annat än en återgång till det som en gång var, till det föreställt rena och oförstörda, och utgången beror givetvis av religionens urprungliga verkliga eller föreställda karaktär. Huruvida den innehöll ett kärleksbudskap eller ett budskap om trons supremati, det religiösa våldets legitimitet och förhärligande, och huruvida det främst spreds genom fredlig mission eller genom ett heligt krig med eld och svärd.

Det är till det gudomligt givna ursprungliga islam Cherin Awad och hennes salafistiskt inspirerade bröder och systrar vill.

M.J

8 kommentarer:

From Sweden with Grief sa...

Ett mycket bra inlägg! Jag letade information idag till en tanke jag redan skrivit om i min blogg tidigare angående om sharia är enbart normerande, som Cherin Awad verkar vilja ha det till, eller också straffande.


Jag känner till en del om islam, men det märks på någotvis att Cherin Awad är utbildad jurist, hon kan vränga orden för att försöka hitta det rätta i rätt ögonblick. Jag undrar om vi kommer att få svar på hennes syn på bevisningen, för det är visst där hennes motstånd mot dödstraff kan hitta en plats. Att lagen är normerande för att visa islams avsky mot äktenskapsbrott, och kräver stark bevisning. Så stark att det i praktiken blir omöjligt att utdöma straffet.
Där pratar hon som en jurist som inte har kontakt med verkligheten. Det är uppenbarligen i praktiken mycket lätt att hitta bevisning som håller för steningar. Även rättsväsendet i många länder i MÖ mildrar också straffen vid våld och död i samband med "hedersrelaterat våld". Sharialagen handlar till sin praktik och i straffhänseende visst om dödsstraff för otrohet, och då ibland stening. Inte en slags metafysisk upplevelse av rätt och fel, av tillämpningen av lagen och dess straff.

Cherin Awad låter som en flummig imam uppblandad med en slags jurist då hon svänger sig hit och dit. Vid ett tillfälle har hon sagt att måste hon välja, väljer hon sharialagarna. Vad är det hon väljer då? En slags metafysisk förståelse för sharialagarna vid otrohet, eller den praktik vi ser?

From Sweden with Grief sa...

Textpassagen om skillnaden mellan kristendomen genom Luther och islam värmde en gammal avfälling från pingströrelsen som jag är. Det finns mycket sexuellt förtryck av kvinnor inom pingströrelsen och det fick mig att lämna den bakom mig. Jag har min tro för mig själv och blir salig på det. Men den kristna broderskärleken, syskonkärleken, och förlåtelsen är en underbar del av den kristna tron.

Xx sa...

Hej och tack för omdömet Ultra V.

M.J

Anonym sa...

Instämmer med Ultra V och lånar delvis dina egna ord - en nykter och väl balanserad artikel om islam!

Ett reformerat islam på bred front tror jag (liksom du?) att vi endast kan drömma om. Det är inte en realistisk önskan med tanke på hur islams konstruktion ser ut.

Din formulering om hur "Europeisk kolonialism kom och satt sin breda häck över den muslimska världen" är väldigt träffande. Problemet är väl närmast att denna "häck" fortfarande uppfattas som Europeisk kolonialism, när den i själva verket innehåller så värdefulla och för människan så avgörande idéer om humanism, stat och religion, utöver det som kan kallas ren kolonialism.

Krasst uttryckt ligger utmaningen i att sätta stora delar av den muslimska världens befolkning på skolbänken, och i expressfart låta deras kulturer och värderingsgrunder, genomgå 300 års bearbetning av modernitet. Om dett skulle gå (vilket jag tror är omöjligt) skulle kanske den muslimska världen kunna lämna den förmoderna världsbilden bakom sig, och först då tror jag vi på allvar kan börja tala om en "dialog" med den muslimska världen. Just nu talar vi inte ens samma "språk"

Anonym sa...

Jag var lite otydlig i mitt beröm av islamofobens artikel. Med "en nykter och väl balanserad artikel om islam!", menar jag naturligtvis islamofobens artikel!

ɱØяñιηg$ʇðя ©™ sa...

Det går inte att reformera den ultimata ondskan.

ɱØяñιηg$ʇðя ©™ sa...

Mys-mutawas i saudiarabien.

http://www.amislam.com/mutawas.htm

Anonym sa...

Läste också Lisa Bjurwalds ledare. Irshad Manjis bok har jag inte läst själv men den har fått uppmärksamhet i dagstidningarna. Det visar sej att IM inte bara ådrar sej islamisternas vrede utan även den svenska pk-elitens fördömanden. Jag tänker främst på Thors Hans Hanssons recension i DN den 1/10.Han tycker uppenbarligen att det är väldigt stötande att en muslim är positivt inställd till USA och Israel och ägnar artikeln åt att smutskasta dom båda länderna och såga Manjis iakttagelser. Han skriver också att den religiösa fundamentalismen är lika stark i Israel och USA som i Iran. Helt väntad reaktion.

Pernilla Ouis recension i SDS var bättre även om dom obligatoriska utfallen mot USA och Israel fanns med i en bisats.